Det börjar nästan bli löjligt. I helgen fick vi ytterligare 50 cm. Om man räknar fallen mängd blir det 180 cm sedan Jul. Då det sjunker ihop ganska mycket har vi bara dryga metern snö.
Det börjar nu bli kritiskt för viltet. Rådjuren rör sig bara på vägarna och både rådjur och vildsvin orkar knappt gå undan från foderplatsen när vi kör ut ensilage. Vi bestämde oss idag att vi skulle fortsätta lägga ut ensilagebalar men också fodra ytterligare med havre och potatis. Budgeterat ca 8000 kr per månad till våren. Undrar hur många som tänker på sånt när de klagar på bönder, jägare och landsortsbor (men ja´ ä´ inte bitter, nääää). Det är en hård vinter.
Tuesday, February 23, 2010
Thursday, February 18, 2010
Snö, snö, bara snö....
Nu kommer det mer snö. Det är lite tröttsamt att bara skotta och lyssan på takstolarna i gamla lagården klaga. Vi har en vadslagning om när den trillar ner, 500 kr i potten.
Var på Lindells slakteri igår kväll. Lindells är ett nybyggt gårdslakteri som producerar för den lokala marknaden, fast i lite större skala. De leverear till stora matbutiker runt om i trakten och har gjort sig kända för att hålla riktigt bra kvalitet. Jag prövade deras korv, mmmmmmm.
För min del väckte besöket återigen tankar på ett vilt-charkuteri. Jag prövade att göra biltong (marinerat, torkat kött enligt Sydafrikanskt vis) och det blev riktigt bra. Ett lysande tilltugg. Dessutom är hela frysen full med änder och något måste göras innan nästa säsong börjar. Jag tror att rökta andbröst kan bli intressant. Då har jag dessutom något att göra på vintern, kanske till och med kan få grabbarna att vara med så gör de något inkomstbringade för lönen.
Var på Lindells slakteri igår kväll. Lindells är ett nybyggt gårdslakteri som producerar för den lokala marknaden, fast i lite större skala. De leverear till stora matbutiker runt om i trakten och har gjort sig kända för att hålla riktigt bra kvalitet. Jag prövade deras korv, mmmmmmm.
För min del väckte besöket återigen tankar på ett vilt-charkuteri. Jag prövade att göra biltong (marinerat, torkat kött enligt Sydafrikanskt vis) och det blev riktigt bra. Ett lysande tilltugg. Dessutom är hela frysen full med änder och något måste göras innan nästa säsong börjar. Jag tror att rökta andbröst kan bli intressant. Då har jag dessutom något att göra på vintern, kanske till och med kan få grabbarna att vara med så gör de något inkomstbringade för lönen.
Sunday, February 14, 2010
Tillbaka till arbetet!
Jaha, nu har jag haft två månaders semester; från bloggandet det vill säga. Jag skulle gärna påstå att jag var tvungen att ta en paus efter så mycket hårt arbete före Jul men inte ens jag tror på det. Men jag har haft lite semester från gården också. Det händer ju som bekant inte så mycket på vintern, killarna sysslar med underhåll och jag har lite pappersarbete.
Mitt sökande efter lokalproducerad mat fortsätter, långsamt. Kanske för att det inte är så marknadsfört häromkring, men kanske mer troligt för att jag är lat. Jag skyller på Julen. Jag har börjat snickra på ett gym i en av gårdslokalerna istället. Jag upptäckte att byxorna började bli trånga och jag kollade mitt Wii-fit (det var så jag övertalade fästmön att köpa TV spel) som visade en stadigt uppgående trend. Således gör jag nu ett lokalproducerat gym. Lite skidskytteträning funkar också bra men inte varje dag. Så jag får lyfta skrot oftare, som jag brukade göra, och skrot är inte bara bildligt talat. Lokalodlade muskler.
Soligt, lätt snöfall, -6.5 C
Mitt sökande efter lokalproducerad mat fortsätter, långsamt. Kanske för att det inte är så marknadsfört häromkring, men kanske mer troligt för att jag är lat. Jag skyller på Julen. Jag har börjat snickra på ett gym i en av gårdslokalerna istället. Jag upptäckte att byxorna började bli trånga och jag kollade mitt Wii-fit (det var så jag övertalade fästmön att köpa TV spel) som visade en stadigt uppgående trend. Således gör jag nu ett lokalproducerat gym. Lite skidskytteträning funkar också bra men inte varje dag. Så jag får lyfta skrot oftare, som jag brukade göra, och skrot är inte bara bildligt talat. Lokalodlade muskler.
Thursday, December 3, 2009
Jaktsäsong, vildsvin och lokalproducerad vildsvinskorv
Där gick det en månad till intensivt jagande. Det har varit trevligt att ta igen missad tid (efter tre år i Albanien) men det kanske kan gå till överdrift. Nåja, det är härligt att vara ute i skogen. Det väcker också funderingar på hur viltet och viltvården skulle kunna gynnas mer av jordbruket. Vad ger Mat och Skydd och vilka djur ska gynnas? Det första som dyker upp i huvudet är att man skulle plantera lähäckar och lämna sprutfria zoner, vilket ger mat och skydd till fältfågel. Det finns mycket att gör i skogen för att ge mer foder åt älg o rådjur. Men, det kanske viktigaste just nu är att hantera vildsvinen. Vi börjar få ganska mycket nu, vilket är kul men också innebär mer skador på grödor. Vi fodrar något lite i skogen för att locka in dem där och ge dem en lugn zon, sen skjuter vi mest på fälten. Jag undrar vad det finns som man skulle kunna plantera i skogen som lockar svinen? Ek är bra men tar sådär 80 år innan den faktiskt producerar några mängder ollon. Kanske är det bättre att strunta i lähäcken och istället ha en bred gräsremsa i fältkanten (beetle bank?!) så man kan skjuta på grisarna när de går ut i fältet. Väl inne i havren ser man sällan mer än öronen.
Frågan är hur man kan räkna hem åtgärderna man gör? Var hittar man försöksdata om skillnaden viltvården gör? Hur många fasaner mer överlever per löpmeter häck jag planterar? Hur mycket fler älgar och rådjur blir det om jag planterar ett hektar viltåker eller viltfoder skog?
Mina efterforskningar fortgår.
Vad jag vet är att det blir stora skador av vildsvinen. Vi har inte haft så mycket i år men våra grannar svär och skriker (som stuckna grisar?) över skadorna. Nåja, nästa sommar ska de få. Då ska jag sitta ute med studsaren i ena handen och korvstopparen i andra. Nästa gång de går i havren ska vi göra korv av svinen!
Mitt hemliga recept på vildsvinskorv fortsätter att utvecklas. Försök nummer 12, grova bitar, lättrökt. hmmmm, inte helt bra.
Frågan är hur man kan räkna hem åtgärderna man gör? Var hittar man försöksdata om skillnaden viltvården gör? Hur många fasaner mer överlever per löpmeter häck jag planterar? Hur mycket fler älgar och rådjur blir det om jag planterar ett hektar viltåker eller viltfoder skog?
Mina efterforskningar fortgår.
Vad jag vet är att det blir stora skador av vildsvinen. Vi har inte haft så mycket i år men våra grannar svär och skriker (som stuckna grisar?) över skadorna. Nåja, nästa sommar ska de få. Då ska jag sitta ute med studsaren i ena handen och korvstopparen i andra. Nästa gång de går i havren ska vi göra korv av svinen!
Mitt hemliga recept på vildsvinskorv fortsätter att utvecklas. Försök nummer 12, grova bitar, lättrökt. hmmmm, inte helt bra.
Friday, October 23, 2009
Roligare Inlägg
Roligare blogg
Nej, nu när jag läser igenom mina sista inlägg inser jag att bloggen håller på att bli alldeles otroligt trist. Det här kommer ingen j-l läsa om de inte har seriöst tråkigt. Om man ska få läsare till en blogg måste man ju säga massa kontroversiella saker. Typ driva med föräldralösa barn, snacka skit om kungafamiljen eller Astrid Lindgren, eller bara heta Anna Anka. På tal om ankor så kanske farmor Anka gillar bloggar om lokalodlat, närproducerat och jordbruk, eller inte. Hon kanske gillar avancerad S/M istället. Ingen med sådana pampuscher kan inte vara kinky.
Jag har lite svårt att tala skit om kungafamiljen. Jag tror jag är lite rojalist och dessutom känns det som det finns ungefär tusen miljoner saker som är viktigare att fixa i Sverige innan man börjar gnälla om konstitutionen. Vidare tycker jag presidenter är lite mesigt. Antingen är de helt menlösa eller så ligger de med sina trainees. Nej, kunde vi inte ha något som, t.ex. en Sultan. Låter coolare. Eller en överhövding. Med tanke på dagens valdeltagande och underhållningsutveckling blir det sannolikt en uttagning liknande idol eller schlagerfestivalen. Då skulle Mona vara med bara för att vara den där som alla total trashar i första uttagningen.
Jag återkommer kanske med något alldeles otroligt extravagant roligt...
Nej, nu när jag läser igenom mina sista inlägg inser jag att bloggen håller på att bli alldeles otroligt trist. Det här kommer ingen j-l läsa om de inte har seriöst tråkigt. Om man ska få läsare till en blogg måste man ju säga massa kontroversiella saker. Typ driva med föräldralösa barn, snacka skit om kungafamiljen eller Astrid Lindgren, eller bara heta Anna Anka. På tal om ankor så kanske farmor Anka gillar bloggar om lokalodlat, närproducerat och jordbruk, eller inte. Hon kanske gillar avancerad S/M istället. Ingen med sådana pampuscher kan inte vara kinky. 
Jag har lite svårt att tala skit om kungafamiljen. Jag tror jag är lite rojalist och dessutom känns det som det finns ungefär tusen miljoner saker som är viktigare att fixa i Sverige innan man börjar gnälla om konstitutionen. Vidare tycker jag presidenter är lite mesigt. Antingen är de helt menlösa eller så ligger de med sina trainees. Nej, kunde vi inte ha något som, t.ex. en Sultan. Låter coolare. Eller en överhövding. Med tanke på dagens valdeltagande och underhållningsutveckling blir det sannolikt en uttagning liknande idol eller schlagerfestivalen. Då skulle Mona vara med bara för att vara den där som alla total trashar i första uttagningen. Jag återkommer kanske med något alldeles otroligt extravagant roligt...
Nya odlingssystem – en filosofisk utgångspunkt
Just nu har gården en konventionell växtodling utan djur. Jag har redan från början tänkt att jag skulle se om jag kunde effektivisera produktionen, göra den mer uthållig. Jag har just betalt en dieselräkning, och nu såg jag fakturan på konstgödsel. Det känns väldigt dyrt och det är dags att börja tänka på hur jag kan minska den kostnaden. En minskad kostnad ger ju alltid mer vinst än en ökad inkomst.
Som en filosofisk utgångspunkt ser jag nu växtodlingen som ett system av energi. Det drivs delvis av energi från solen, precis som vilket ekosystem som helst, men det drivs, eller kanske styrs, med energi som jag betala för. Energi i dieseln och energi för att binda kväve (N) i konstgödsel för att nämna några områden. Det mesta kan jag inte påverka men just diesel och N är undantag. Målet är att öka produktionen per måttenhet energi-insats, förslagsvis genom att utnyttja energin tillgänglig i ekosystemet istället.
Rent praktiskt, vad kan jag göra? Just nu finns det fyra områden att utforska: (a) Ta in djur i växtföljden; (b) använda djuren till vallbrott och stubbearbetning; (c) reducera markbearbetningen; och (d) minska insatserna av konstgödsel. Först, djur betyder vallar i växtföljden, vilket ger 100kg kväve varje gång de bryts och går dessutom hårt att tistel och flyghavre. Enligt min teori kan man också använda Holistic Intensive Grazing Management (HIMG) till att bryta vallar och bearbeta stubben, förutsatt att stubben har en insådd betesgröda. Låt helt enkelt djuren trampa ner organiskt material i marken. Ökat organiskt material i marken ger som bekant högre biologisk aktivitet som ökar mineraliseringen av näring och neutralisering av växtpatogener (måste hitta några källor till detta). Förhoppningsvis ger den ökade markbiologiska aktiviteten upphov till mer fördelar en markpackningen från djuren ger upphov till.
Vi har lätta lerjordar och moränjordar hemma, vilket gör att plöjningsfri odling inte kommer till sin rätta, däremot verkar reducerad bearbetning med kultivator eller minskat plöjnings djup kunna ge skörd (Arvidson, 2004) och minskad energi åtgång (SLU, 2001). Frågan är om det ger sådan vinst att det kan motivera inköp av nya maskiner. Det som också är svårt att ta med i beräkningen är vinster i markbiologisk aktivitet som kommer med minskad plog- och kemikalieanvändning. Minskad användning av konstgödsel och pesticider lär också öka den mikrobiologiska aktiviteten i marken, vilket enligt vissa ökar vittringen av främst kalium o fosfor från modermaterialet (varför är det så svårt att hitta källor när man behöver dem).
Visst ökar farten i cirkulationen (av kol, energi & näring) vilket, enligt många teorier, ökar tillgängligheten på näringsämnen, men är det tillräckligt för att täcka behovet? Djuren kan bidra med gödsel men näringen till djuren kommer någonstans ifrån den med. Sjukdomstrycket och skadegörarna är jag ganska säker på att jag kan hantera med växtföljden, men jag är inte färdig att ens fundera på ekologiskt jordbruk utan konstgödsel innan jag har löst näringsekvationen. Hur mycket man en cirkulerar skiten (bokstavligt talat) så förs det ändå bort mer från fälten än jag tillför. Hur ska man ersätta detta?
SLU, 2001, http://www-mv.slu.se/jb/rapport2001/sid25-28.pdf
Arvidson, J., 2004, http://www-mv.slu.se/JB/Publikationer/redbearb3.pdf
Som en filosofisk utgångspunkt ser jag nu växtodlingen som ett system av energi. Det drivs delvis av energi från solen, precis som vilket ekosystem som helst, men det drivs, eller kanske styrs, med energi som jag betala för. Energi i dieseln och energi för att binda kväve (N) i konstgödsel för att nämna några områden. Det mesta kan jag inte påverka men just diesel och N är undantag. Målet är att öka produktionen per måttenhet energi-insats, förslagsvis genom att utnyttja energin tillgänglig i ekosystemet istället.
Rent praktiskt, vad kan jag göra? Just nu finns det fyra områden att utforska: (a) Ta in djur i växtföljden; (b) använda djuren till vallbrott och stubbearbetning; (c) reducera markbearbetningen; och (d) minska insatserna av konstgödsel. Först, djur betyder vallar i växtföljden, vilket ger 100kg kväve varje gång de bryts och går dessutom hårt att tistel och flyghavre. Enligt min teori kan man också använda Holistic Intensive Grazing Management (HIMG) till att bryta vallar och bearbeta stubben, förutsatt att stubben har en insådd betesgröda. Låt helt enkelt djuren trampa ner organiskt material i marken. Ökat organiskt material i marken ger som bekant högre biologisk aktivitet som ökar mineraliseringen av näring och neutralisering av växtpatogener (måste hitta några källor till detta). Förhoppningsvis ger den ökade markbiologiska aktiviteten upphov till mer fördelar en markpackningen från djuren ger upphov till.
Vi har lätta lerjordar och moränjordar hemma, vilket gör att plöjningsfri odling inte kommer till sin rätta, däremot verkar reducerad bearbetning med kultivator eller minskat plöjnings djup kunna ge skörd (Arvidson, 2004) och minskad energi åtgång (SLU, 2001). Frågan är om det ger sådan vinst att det kan motivera inköp av nya maskiner. Det som också är svårt att ta med i beräkningen är vinster i markbiologisk aktivitet som kommer med minskad plog- och kemikalieanvändning. Minskad användning av konstgödsel och pesticider lär också öka den mikrobiologiska aktiviteten i marken, vilket enligt vissa ökar vittringen av främst kalium o fosfor från modermaterialet (varför är det så svårt att hitta källor när man behöver dem).
Visst ökar farten i cirkulationen (av kol, energi & näring) vilket, enligt många teorier, ökar tillgängligheten på näringsämnen, men är det tillräckligt för att täcka behovet? Djuren kan bidra med gödsel men näringen till djuren kommer någonstans ifrån den med. Sjukdomstrycket och skadegörarna är jag ganska säker på att jag kan hantera med växtföljden, men jag är inte färdig att ens fundera på ekologiskt jordbruk utan konstgödsel innan jag har löst näringsekvationen. Hur mycket man en cirkulerar skiten (bokstavligt talat) så förs det ändå bort mer från fälten än jag tillför. Hur ska man ersätta detta?
SLU, 2001, http://www-mv.slu.se/jb/rapport2001/sid25-28.pdf
Arvidson, J., 2004, http://www-mv.slu.se/JB/Publikationer/redbearb3.pdf
Tuesday, October 13, 2009
Livsmedelsproduktion i liten skala
Hoppsan, där sprang tiden iväg. Jag som hade tänkte att jag skulle skriva minst en gång i veckan. Nåja, jag har en ursäkt: jag var på kurs i livsmedelshygien. Som av en slump, eller ödet, snubblade jag över denna kurs från Länsstyrelsen. Eftersom jag har funderingar på att utveckla gården till att producera för närmarknaden så kunde detta vara ett bra steg mot att starta någon form av förädling eller livsmedelsproduktion på gården. Det visade sig vara helt rätt. Nu jag en ganska bra uppfattning om vad som krävs för att få en godkänd livsmedelshantering. Nu kan jag alltså börja tänka på vad det skulle kosta och beräkna om det skulle löna sig. Det kanske blir vildsvinskorv och rådjursbiltong i framtiden i alla fall.
Jag måste fortfarande lösa marknadsföringen. Jag gillar inte riktigt tanken på att sitta i knäet på ICA och Coop. Det är just detta som är närproducentens och lokalodlarens dilemma: både viljan och kunskapen att producera finns ofta men att marknadsföra, det är det sämre med. Jag har sökt mycket efter närproducerat och lokalodlat i trakten, eftersom jag är intresserad av att gör studiebesök, och det finns ganska mycket, men jag har fått slita för att hitta det. Dagens fråga: Hur ska jag synas?
Jag knöt också en massa bra kontakter, egentligen en stor fördel med de här kurserna (jag hittade denna in länsstyrelsens tidning Jordbiten, men de borde finnas på hemsidan med). Bland annat fick jag kontakt med en kille som pressar must ur äpplen. Raskt samlade jag ihop äpplen från gården och gamla ödetorp och begav mig till Kungslena. Av två stora korgar blev det 20 liter must som nu ska jäsa (he he), får se hur det blir. Hur gör man calvados? Man får ju inte bränna men kanske om man silar genom en fryst grovlimpa……. Applejack genom frysning har man ju hört om, är det olagligt i Sverige?
Jag måste fortfarande lösa marknadsföringen. Jag gillar inte riktigt tanken på att sitta i knäet på ICA och Coop. Det är just detta som är närproducentens och lokalodlarens dilemma: både viljan och kunskapen att producera finns ofta men att marknadsföra, det är det sämre med. Jag har sökt mycket efter närproducerat och lokalodlat i trakten, eftersom jag är intresserad av att gör studiebesök, och det finns ganska mycket, men jag har fått slita för att hitta det. Dagens fråga: Hur ska jag synas?
Jag knöt också en massa bra kontakter, egentligen en stor fördel med de här kurserna (jag hittade denna in länsstyrelsens tidning Jordbiten, men de borde finnas på hemsidan med). Bland annat fick jag kontakt med en kille som pressar must ur äpplen. Raskt samlade jag ihop äpplen från gården och gamla ödetorp och begav mig till Kungslena. Av två stora korgar blev det 20 liter must som nu ska jäsa (he he), får se hur det blir. Hur gör man calvados? Man får ju inte bränna men kanske om man silar genom en fryst grovlimpa……. Applejack genom frysning har man ju hört om, är det olagligt i Sverige?
Subscribe to:
Posts (Atom)
