Nya odlingssystem – en filosofisk utgångspunkt

Just nu har gården en konventionell växtodling utan djur. Jag har redan från början tänkt att jag skulle se om jag kunde effektivisera produktionen, göra den mer uthållig. Jag har just betalt en dieselräkning, och nu såg jag fakturan på konstgödsel. Det känns väldigt dyrt och det är dags att börja tänka på hur jag kan minska den kostnaden. En minskad kostnad ger ju alltid mer vinst än en ökad inkomst.


Som en filosofisk utgångspunkt ser jag nu växtodlingen som ett system av energi. Det drivs delvis av energi från solen, precis som vilket ekosystem som helst, men det drivs, eller kanske styrs, med energi som jag betala för. Energi i dieseln och energi för att binda kväve (N) i konstgödsel för att nämna några områden. Det mesta kan jag inte påverka men just diesel och N är undantag. Målet är att öka produktionen per måttenhet energi-insats, förslagsvis genom att utnyttja energin tillgänglig i ekosystemet istället.

Rent praktiskt, vad kan jag göra? Just nu finns det fyra områden att utforska: (a) Ta in djur i växtföljden; (b) använda djuren till vallbrott och stubbearbetning; (c) reducera markbearbetningen; och (d) minska insatserna av konstgödsel. Först, djur betyder vallar i växtföljden, vilket ger 100kg kväve varje gång de bryts och går dessutom hårt att tistel och flyghavre. Enligt min teori kan man också använda Holistic Intensive Grazing Management (HIMG) till att bryta vallar och bearbeta stubben, förutsatt att stubben har en insådd betesgröda. Låt helt enkelt djuren trampa ner organiskt material i marken. Ökat organiskt material i marken ger som bekant högre biologisk aktivitet som ökar mineraliseringen av näring och neutralisering av växtpatogener (måste hitta några källor till detta). Förhoppningsvis ger den ökade markbiologiska aktiviteten upphov till mer fördelar en markpackningen från djuren ger upphov till.

Vi har lätta lerjordar och moränjordar hemma, vilket gör att plöjningsfri odling inte kommer till sin rätta, däremot verkar reducerad bearbetning med kultivator eller minskat plöjnings djup kunna ge skörd (Arvidson, 2004) och minskad energi åtgång (SLU, 2001). Frågan är om det ger sådan vinst att det kan motivera inköp av nya maskiner. Det som också är svårt att ta med i beräkningen är vinster i markbiologisk aktivitet som kommer med minskad plog- och kemikalieanvändning. Minskad användning av konstgödsel och pesticider lär också öka den mikrobiologiska aktiviteten i marken, vilket enligt vissa ökar vittringen av främst kalium o fosfor från modermaterialet (varför är det så svårt att hitta källor när man behöver dem).

Visst ökar farten i cirkulationen (av kol, energi & näring) vilket, enligt många teorier, ökar tillgängligheten på näringsämnen, men är det tillräckligt för att täcka behovet? Djuren kan bidra med gödsel men näringen till djuren kommer någonstans ifrån den med. Sjukdomstrycket och skadegörarna är jag ganska säker på att jag kan hantera med växtföljden, men jag är inte färdig att ens fundera på ekologiskt jordbruk utan konstgödsel innan jag har löst näringsekvationen. Hur mycket man en cirkulerar skiten (bokstavligt talat) så förs det ändå bort mer från fälten än jag tillför. Hur ska man ersätta detta?


SLU, 2001, http://www-mv.slu.se/jb/rapport2001/sid25-28.pdf


Arvidson, J., 2004, http://www-mv.slu.se/JB/Publikationer/redbearb3.pdf